Är det dags att uppfylla min dröm?

Tiden finns. Intresset finns. Är det inte dags att låta denna dröm gå i uppfyllelse nu?

Sitter och försöker komma på hur min parafras av Robin Hood ska se ut. Har nu läst ut boken, och den är egentligen inte särskilt lik någon av alla de filmatiseringar man sett. Boken är indelad i många mindre berättelser, och ingen är tillräckligt stark för att stå ensam. Då min text ska vara på 3-5 sidor, har jag inte tillräckligt med utrymme för att jobba på samma sätt. Får ta mig en funderare, har några idéer men vet inte om jag kommit fram till någon jag är helt höjd med ännu.

Var igår på ett födelsedagsfirande, där det spelades en hel del rundpingis. Har nog inte spelat det sen åttan, och blev genast påmind över hur roligt det är. Nu är jag inte, eller har någonsin varit, särskilt duktig på pingis. Men det är det fina med rundpingis, man kan klara sig ganska bra ändå. Och jag vann faktiskt två gånger, så något rätt måste jag ha gjort. När jag sprang där runt bordet tänkte jag: “Jag borde inskaffa ett pingisbord”. Sen insåg jag att det knappast finns rum för ett i min etta, och att jag nog skulle tröttna på det rätt fort. Det är ju ingen slump att jag inte spelat det på åtta år. Det får mig att tänka på en annan sport man nästan aldrig utövar: bowling. Gick i bowling när jag var yngre. En termin kanske. Det fanns två saker som lockade: man fick bowla en timme i veckan, och att man fick varma chips efter. Okej, det var främst chipsen. Hur som helst, sen dess har jag bara bowlat ett fåtal gånger. Men det har funnits någon slags dröm inom mig, att när jag väl har tillräckligt med pengar, bli sjukt bra på det. Idag såg jag att man kan boka en bana för bara 140 kr på vardagar före 17:00. Kanske har det blivit dags? Kanske har det blivit dags att äntligen bli fruktansvärt bra på bowling? Kanske finns det fler som delar denna dröm? Hör av dig, så bildar vi i sann Big Lebowski-anda ett bowlinglag!

Tips: Beatleslåten She’s leaving home. Ett mästerverk som inte får den kärlek den förtjänar. Baserad på en sann historia om en flicka som rymde hemifrån. Paul McCartney läste en artikel om det i tidningen och blev inspirerad till att skriva denna sång. Läs texten, lyssna på låten. Bli berörda!

Vänligen, Albin

>
Wednesday morning at five o’clock
As the day begins
Silently closing her bedroom door
Leaving the note that she hoped would say more
She goes downstairs to the kitchen
Clutching her handkerchief
Quietly turning the backdoor key
Stepping outside, she is free
She(we gave her most of our lives)
Is leaving (sacrificed most of our lives)
Home (we gave her everything money could buy)
She’s leaving home, after living alone, for so many years (bye bye)
Father snores as his wife gets into her dressing gown
Picks up the letter that’s lying there
Standing alone at the top of the stairs
She breaks down and cries to her husband
”Daddy, our baby’s gone.
”Why would she treat us so thoughtlessly?
How could she do this to me?”
She (we never thought of ourselves)
Is leaving (never a thought for ourselves)
Home (we struggled hard all our lives to get by)
She’s leaving home, after living alone, for so many years
Friday morning, at nine o’clock
She is far away
Waiting to keep the appointment she made
Meeting a man from the Motortrade
She (what did we do that was wrong)
Is Having (we didn’t know it was wrong)
Fun (fun is the one thing that money can’t buy)
Something inside, that was always denied, for so many years
She’s leaving home, bye, bye
— Lennon-McCartney

Leave a Reply

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *