Fan. Fan fan fan. Idag har det inte blivit mycket jobb gjort. Vakande 12:00, åkte och firade morfar som nyss fyllt år och sen hem för att fira pappa på farsdag. En timme här och en timme där och snart är dagen slut. Och visst måste man inte jobba varje dag? Eller? Allt det här med 2.000 ord om dagen fick jag från Stephen King, som förespråkar just detta för. Varje dag, för att annars finns det risk att man försvinner ur sin berättelses lilla värld. Imorgon är en ny dag, och då återvänder jag från denna korta ledighet, med målet att försöka jobba med boken varje dag. Men att det kommer dagar när det inte går, är nog något jag får acceptera. Speciellt när jag vaknar så attans sent som 12:00. Nya tag kommande vecka!
Och så var Trump äntligen besegrad. Har inte följt valet så mycket som jag kanske velat. För några år sedan var jag besatt av amerikansk historia och dess presidenter. Kunde rabbla allihop. Men med åren har det svalnat. Tror Trump var en stor orsak. Att grotta ned sig i presidenter var inte lika kul när även han var en av dem. Men Trump ändå, vilket intressant psyke. Han är så skruvad att han inte är trovärdig. Hade han varit en karaktär i en serie hade ingen tittare köpt hans beteende. Men nu finns han på riktigt. Verkligheten går verkligen inte att styra. Den gör som den vill. Det är han ett levande bevis på.
Drack igår en fantastisk Whiskey sour. En ny favoritdrink. Har aldrig tyckt om whiskey. Men känner att denna drink kan vara en inkörsport. Klarar heller inte av öl, vin eller champagne. Har försökt i många år. Spelar ingen roll hur mycket jag provar, det blir aldrig gott. Men snart, kanske jag lyckas erövra whiskeyn. Hoppas.
Tips: Frank Sinatras låt It was a very good year. Hörde den först i öppningen av andra säsongen av Sopranos (fan, måste se klart. Otrolig serie!). Se här nedan!