Ansökte för ett tag sedan ett jobb som “scenkonstnär” vid Folkteatern i Gävleborg. Hade inga större förväntningar med min ansökan, jag har trots allt inte värst mycket att visa upp ännu. Men någonstans måste man ju börja tänkte jag, och anmälde mig. Då jag redan mer eller mindre visste att jobbet inte skulle bli mitt, föreslog jag i mitt personliga brev någon slags praktik istället. Eller ett mentorskap, eller kanske en längre periods skuggning av en regissör eller producent. Obetalt såklart, allt jag vill är att få utvecklas. Idag kom beskedet att jag inte gått vidare i rekryteringsprocessen. Men med beskedet kom inte något erbjudande om praktik. Inget mentorskap. Det var många som sökte tjänst hos dem, de har säkerligen glömt bort mitt förslag. Men för säkerhetens skull mailade jag dem idag och påminde, så nu väntar jag spänt på svar. Blir grymt besviken om de inte vill hjälpa mig med det. Det skulle krävas så lite av dem, men hjälpa mig enormt.
Som sagt, har ju inte värst mycket att visa upp. Det beror på att jag aldrig skriver allt det där jag vill skriva. Det är ingen konst att komma på berättelser. Jag tror det finns många där ute som har någon idé till en bok. Men att sätta sig ned och faktiskt skriva skiten, där blir det knepigare. Visst är det jobbigt att veta att det inte finns någon hemlighet till att bli författar? Det ända man behöver göra är att skriva. That’s it. Tanken av att jag kunde ha skrivit flertalet böcker och pjäser vid det här laget om jag bara hade gjort det en författare faktiskt gör, att skriva, smärtar mig djupt. Så nu räcker det. Det är slut med ursäkter. Slut med alla dessa undanflykter. Det är dags att börja agera. Härmed lovar jag att skriva minst 2.000 ord om dagen. Jag kommer inte se på någon tv, kolla några sociala medier eller ens lyssna på musik förrän det dagliga målet är uppfyllt. Jag kommer stänga av internet från min dator för att undvika distraktioner. Det finns inga fuskdagar. Ingen julledighet. 730.000 ord per år. Det blir hutlöst många böcker och pjäser. Lätt kommer det inte bli, men det kommer att ske. Och för att ni ska få en liten bild av hur mycket 2.000 ord är, kan jag meddela att det ni hittills har läst i detta inlägg består utav 401 ord. Kom igen nu alla aspirerande författare, delta i detta experiment med mig. Tacka mig sen!
Fick idag som jag ville. En bowling-kompanjon. Jag och min käre vän Wilgot kör igång redan på onsdag med att ta upp den hobby vi båda funderat på men ej tagit tag i. Känner även du suget att ta upp denna hobby? Häng med nästa onsdag vetja, är vi tre blir det drygt 47 kronor var. Sen måste vi bara fundera ut vad vårt lag ska heta. Namnet Böwel-Stöwel kom till mig i en dröm. Men jag är öppen för bättre förslag!
Tips: Tillåt mig att tipsa er alla om denna konstnärs Instagram: Krantzkonst. En bekant till mig som aldrig slutar fascinera med sin konst. Min kanske allra snyggaste t-shirt är en med hennes tryck på. Så in och följ Anna och stötta hennes konst! Vill i mina tips här inte bara lyfta fram stora etablerade utövare, utan även lite mindre kända. Tar gärna emot tips!
Vänligen, Albin
